Undrar du ”vad är en folkomröstning?”
Folkomröstning är en form av direkt demokrati. I en folkomröstning uppmanas väljarna att rösta i en viss fråga.
En folkomröstning är där väljarna uppmanas att fatta ett ”ja” eller ”nej” beslut om ett förslag. Det är möjligt att ha en ”flervals”-folkomröstning (dvs. där svaren inte bara är antingen ”Ja” eller ”Nej”), men flervalsfolkomröstningar är mindre vanliga än den binära omröstningen.
Kontraktsratifikationer, ändringar av grundlagar och budgetgodkännanden är specifika typer av folkomröstningar, men en folkomröstning kan vara vilken som helst föreslagen ändring av bindande dokument eller lagar.
Statliga och federala regeringar kan använda en folkomröstning för att tillåta väljarna att godkänna eller förkasta en ny lag, förslag eller tillvägagångssätt. Resultatet av en folkomröstning kan vara antagandet av en ny policy eller lag eller en ändring av en organisation eller regeringsförfattning. Oftast görs folkomröstningar när det gäller ett stort och omfattande beslut som kommer att ha stor påverkan på samhället och folks liv.
Alla folkomröstningar är inte bindande. Vissa folkomröstningar hålls för att samla in medborgarnas åsikter och kan hänvisas till av beslutsfattare.
De mest kända exemplen på folkomröstningar är sådana som sker på delstatsnivå eller med nationella regeringar. Men folkomröstningar är vanliga i vissa länder, och inte så vanliga i andra. Schweiz har till exempel genomfört över 600 nationella folkomröstningar. I Sverige bara sex stycken sedan 1920-talet.
För att citera Wikipedia:
”Folkomröstningar i Sverige är i regel rådgivande och politikerna kan fatta beslut som strider mot valresultatet; detta skedde till exempel efter folkomröstningen om högertrafik (väljarna röstade 1955 nej till byte till högertrafik, men detta infördes i alla fall 1967).”
Däremot i Kanada har väldigt få folkomröstningar föreslagits – i själva verket har det bara varit tre. Brexit, Storbritanniens beslut att lämna EU, är ett färskt exempel på en folkomröstning på nationell nivå. I USA hålls folkomröstningar inte på federal nivå eftersom Förenta staternas konstitution inte tillåter dem; dock kan folkomröstningar hållas på delstatsnivå. Stater kan välja om de vill hålla en folkomröstning och vilken typ av valsedel de ska använda.
Typer av folkomröstningar
Beroende på vem du frågar kommer du sannolikt att få en något annorlunda definition av termen ”folkomröstning”. Definitionen av en folkomröstning beror helt på saker som landet eller organisationen som tar initiativet till att starta folkomröstningsprocessen. Varje land, stat och organisation har sina egna regler för att hålla en folkomröstning. De flesta, om inte alla, typer av dessa röstvalsystem delas in i tre huvudsakliga folkomröstningskategorier.
Hur och när sker initiativ och folkomröstningar?
Regeringar utlyser folkomröstningar av olika skäl. I några få fall, till exempel de folkomröstningar som har ägt rum i Irland om europeiska fördrag som Nice (2001, 2002) eller Lissabon (2008, 2009), var folkomröstningarna konstitutionella mandat.
Detsamma gällde den australiensiska folkomröstningen 1999 om monarkin, eftersom alla konstitutionella ändringar i Australien måste underkastas en nationell omröstning. När det gäller de danska (2000) och svenska (2003) folkomröstningarna om euron var de politiskt nödvändiga, eftersom regeringarna inte kunde ha riskerat att anta euron utan ett offentligt samråd. På samma sätt var ingen av de nordiska ländernas regeringar 1994 villig att ta det historiska beslutet att gå med i Europeiska unionen utan en folkomröstning.
En mängd olika politiska beräkningar ingår ofta i en regerings beslut att utlysa folkomröstning i en viss fråga. De skotska och walesiska folkomröstningarna om decentraliseringen 1997, tillsammans med en folkomröstning om lokala myndigheter 1998 i London, var i själva verket en del av Blair-regeringens bredare agenda för institutionella reformer, men ingen av dessa var juridiskt nödvändig.
Mer om folkomröstningar
En folkomröstning är en åtgärd som går till direkt omröstning inför väljarna snarare än genom deras valda representanter. Även känd som en omröstningsfråga eller folkomröstning ber väljarna att godkänna eller förkasta en lagändring; resultatet är vanligtvis juridiskt bindande, men i Sverige är den endast vägledande.
Folkomröstningar i Sverige förekommer eftersom att riksdagen har beslutat att ställa frågan till allmänheten. Folkomröstningar används i olika former över hela världen och kan handla om lokala, regionala eller nationella frågor. Ett särskilt val kan hållas för att rösta i en folkomröstningsfråga, men det är vanligare att röstfrågan röstas om under ett ordinarie val.
Lokala lagar bestämmer om resultatet av en folkomröstning är juridiskt bindande eller bara ett mått på allmänhetens åsikter. Lagar dikterar också om resultatet av folkomröstningar kan överklagas genom lagstiftande eller rättsliga kanaler. Det finns olika krav för att få igenom folkomröstningar.
Vissa regeringar kräver endast en enkel majoritet för att acceptera eller förkasta en röstfråga, medan andra frågor måste få en viss procentandel av rösterna för att godkännas.
En folkomröstning har förmågan att påverka internationella frågor, även om bindande internationella folkomröstningar ännu inte existerar.
Till exempel försökte Europeiska unionen 2004 att utarbeta en enda konstitution för sina medlemsländer. Medan vissa EU-medlemmar accepterade fördraget att upprätta konstitutionen via en parlamentarisk omröstning, lade andra nationer frågan till en offentlig omröstning. Väljare i både Nederländerna och Frankrike förkastade valfrågan, och den europeiska konstitutionen stoppades därför.
Anhängare av ett folkomröstningssystem hävdar generellt att processen garanterar att folkviljan genomförs, något som inte alltid kan garanteras av ett representativt demokratisystem. Kritiker kan besvara det påståendet genom att hävda att väljarna inte alltid är kvalificerade att fatta beslut i komplicerade samhällspolitiska frågor. Vissa kritiker föreslår också att folkomröstningar manipulerar väljarna att överväga en fråga framför alla andra och kan bli föremål för kampanjer baserade på propaganda snarare än fakta.
