Feodalismens sociala, ekonomiska och politiska system utvecklades i Väst- och Centraleuropa runt 1000-talet. Termen ”feodalism” kommer från latinets ”feudum”, som betyder ”fejd”. Men vad menar man egentligen med det?
Böndernas liv var mycket svårt förr, många av dem levde i stor fattigdom. De fick arbeta hårt under långa timmar varje dag och hade knappt något att äta. På medeltiden fanns det bara ett fåtal bönder som ägde sin egen fastighet med en tomtmark. Eftersom många män kallades till krig utarmades gårdarna och de efterlämnade familjerna tog på sig skulder för att kunna försörja sig själva.
Därför underordnade sig de flesta bönder en riddare eller adelsman som ägde en egendom. Bönderna blev då ett extremt viktigt folk. De behövde alltså inte gå ut i krig, utan de fick utföra vissa tjänster åt adelsmannen, som i gengäld tog hand om de anhörigas skydd.
Det fanns också bönder som var så kallade ”livtjänare”. Det innebär att en hyresvärd fick disponera sin arbetare och att detta var föremål för honom. Bönderna var alltså underkastade sina godsägares jurisdiktion. Godsägaren var i sin tur beroende av en högre uppsatt adel vars jord han hade fått till lån.
I besittning av länderna var monarker, adelsmän och kyrkan. De gav sedan en bit av sitt land till en folk som var tvungen att utföra lojala tjänster såsom militärtjänst i gengäld.
Hyresvärden som hade en livegen till sitt förfogande var i sin tur underordnad en herre, feodalherren eller feodalgivaren och var hans ”vasall” (ordet kommer från latin och betyder ”tjänare”). Landets herre fick använda ett gods eller en gård och fick vara lojal mot sin herre i gengäld. Detta system av sociala och politiska relationer mellan feodalherrar och vasaller kallas också ”feodalism”.
Livegenskap var utbrett fram till modern tid. Livegarna, som i de flesta fall var bönder, var skyldiga att utföra så kallat slit: bönderna var tvungna att utföra vissa tjänster åt sina godsägare – de arbetade på marken som tillhörde godsägarna. Utöver denna hyra fick livegen också betala den så kallade tionde, vilket var en form av skatt. I gengäld skyddades de livegna av hyresvärden för sina tjänster.
