Du kan säkert etik som skolämne. Där kommer du att diskutera till exempel ämnen som människovärde, frihet, tolerans och andra värden för mänsklig samexistens. Etik är en gren av filosofin som handlar om ”rätt” mänskligt handlande. Ordet härstammar från det antika grekiskan ”etos”, som kan översättas med vana, sed och bruk.
Termen betyder också det sätt på vilket någon lever sitt liv. Den grekiske tänkaren Sokrates (469-399 f.Kr.) placerade för första gången frågorna om etik i filosofins centrum. Aristoteles (384-322 f.Kr.) introducerade slutligen etiken som en självständig filosofisk disciplin.
Den grundläggande etiska frågan är: ”Vad ska jag göra?” eller ”Hur beter jag mig rätt?”. Det handlar om normer för gott och rättvist beteende och de problem och konflikter som uppstår av individers olika intressen. Det är inte bara människornas handlingar som är avgörande, utan också deras avsikter och orsakerna till deras beteende. Till exempel ses lögn generellt negativt – men tänk om sanningen skulle skada eller skada någon mycket? Det är ofta inte lätt att säga hur man ska bete sig i en situation.
Till exempel, om en god vän anförtror dig en hemlighet, skulle det vara ovänligt att avslöja den. Men tänk om en tredje part också drabbas och kanske borde ta reda på det? Är löftet du gav till din pojkvän viktigare? Eller känner du ansvar gentemot den andra personen?
Är du rädd för att säga något för att din vän kan få problem – eller för att han blir arg på dig? Föredrar du att stanna utanför för att du tror att det inte är ditt problem? Du tänker säkert nu att beslutet beror på den exakta situationen – till exempel på frågan om vad det handlar om och med vilka konsekvenser det ena eller andra beteendet skulle kopplas ihop.
I vårt agerande måste vi hela tiden fundera över vilka konsekvenser som är att vänta för oss och andra inblandade – värderar vi vår egen lycka mer eller ansvaret för våra medmänniskor och vår miljö? I vissa situationer verkar ingen av våra handlingssätt vara ”moraliskt bra” eftersom var och en av dem är förknippad med negativa konsekvenser – då känner vi att vi är i en ”bindande situation” och inte vet vad vi ska göra.
Vad betyder det ”kategoriska imperativet”?
Eftersom det ibland är så svårt att avgöra vilken handling som är den ”rätta”, nöjer sig filosofer som sysslar med etiska frågor sällan med enkla lösningar. Men nu är det svårt att definiera värderingar och riktlinjer för handling som kan generaliseras. Den tyske filosofen Immanuel Kant formulerade till exempel det berömda ”kategoriska imperativet”.
Moralen är följaktligen varje individs vilja: han måste bestämma reglerna för sina egna handlingar, men sedan bedöma om de kan generaliseras och kan/bör följas av alla. I grund och botten ska du inte behandla andra som du inte själv skulle vilja bli behandlad. Men bara det räcker inte: de regler som ligger till grund för vårt agerande måste alltid kunna tillämpas på allmänheten – frågan bakom är: Vad skulle hända om alla agerade så här?
Den filosofiska riktningen som handlar om berättigandet och giltigheten av moraliska värderingar och normer kallas också ”moralfilosofi”. Etik tar i grunden upp ”moraliskt agerande”, frågar om dess riktlinjer och utvärderingsalternativ och undersöker villkoren under vilka moraliska värderingar är ”bindande”. I motsats till ”moral” syftar etik inte bara på naturvärden och mänskliga handlingsregler och samexistens som har uppstått ur erfarenhet, sedvänja och tradition eller som känns ”rätt” för oss.
Hon faller inte heller otvetydigt tillbaka på rättssystemets regler eller religionens ”gudomliga bud”, utan granskar dem. Samtidigt rör sig etiken på en så kallad ”metanivå” (det antika grekiska ordet ”meta” betyder ”bakom” eller ”bortom”) – vilket betyder en högre nivå av observation, på vilken den inte bara undersöker sitt föremål för utredning, men också själv ifrågasatt sig själv och sin egen syn på den.
Filosofiska discipliner som härrör från etiken är rätts-, stats- och socialfilosofi, som var och en behandlar villkoren för mänsklig samexistens ur sitt eget perspektiv. Tillsammans med etiken tillhör de den så kallade ”praktiska filosofin” – det är samlingsbeteckningen för alla filosofiska riktningar som handlar om mänskligt handlande.
