Diktatur är motsatsen till demokrati.
I en diktatur är det bara ett parti eller en individ, den så kallade diktatorn, som styr över landet och folket. För det mesta är diktatorn inte vald, utan använder våld för att ta makten. Ibland kallar en diktator sig själv härskare i svåra och farliga tider och lovar människor att han kan avvärja en förestående kris.
Han försäkrar folk att han kan förbättra situationen i det här landet för dem. Men i verkligheten är han inte intresserad av folkets önskningar, utan vill öka sin makt över folket och handlar bara för sin egen vinning.
Diktatorn bestämmer ensam reglerna och lagarna – folket har ingen rätt till medbestämmande. En diktator låter sig ofta skyddas av en armé, eftersom många i landet naturligtvis inte vill stå ut med det. Men armén skrämmer människor och hotar med våld om de motsätter sig regeringen. Det finns också många spioner som snokar och tittar på folk – de som har något emot den diktatoriska regimen blir då förrådda och straffade.
Många av dem åker sedan i fängelse, torteras eller till och med dödas. Ofta finns det också en hemlig polis som utför denna uppgift. Så för det mesta gör folk ingenting åt en diktator för att de är för rädda. I en diktatur ”försvinner” ofta människor – det vill säga de arresteras av den hemliga polisen och antingen fängslas eller dödas. De anhöriga vet inte vad som hänt och sökandet efter de saknade är förgäves då det inte finns några spår och regeringen inklusive polisen är förtegen.
I en diktatur får människor inte säga vad de tycker. Media kan bara säga vad diktatorn vill – det finns ingen pressfrihet. Det som regeringen inte vill kommer att förstöras innan folket kan läsa det. Så det råder strikt censur. Diktatorn kräver att alla ska underkasta sig ”gemenskapens bästa” – han brukar motivera detta med ett påstått ”högre mål”.
Till exempel när Tyskland styrdes av nationalsocialisterna under ledning av Adolf Hitler fanns parollen ”Du är ingenting, ditt folk är allt!”. Den enskilda människan räknas knappast – det innebär att människovärdet och mänskliga rättigheter kränks allvarligt. Gaddafi och Josef Stalin är exempel på sådana diktatorer. De är ansvariga för många människors död.