Alla människor i världen ska ha vissa rättigheter – oavsett i vilket land de bor. Förenta Nationerna (FN) fastställde sådana grundläggande rättigheter, som borde gälla alla människor, efter andra världskriget 1948. De grundläggande mänskliga rättigheterna finns också nedskrivna i ”Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna” (ECHR) – den utarbetades av Europarådet och trädde i kraft 1953.
Många stater har tagit med allmänna mänskliga rättigheter som ”grundläggande rättigheter” i sin egen konstitution och grundlag – till exempel i Tyskland finns de antecknade i grundlagen och kan verkställas i domstol. För medan de ”mänskliga rättigheterna” enligt internationell rätt till en början är en gemensam rekommendation från olika länder, anses statliga ”grundläggande rättigheter” vara bindande.
Grundläggande och mänskliga rättigheter stadgar bland annat att varje människa har rätt till frihet och ”fysisk integritet” och får inte bli slagen, misshandlad eller torterad. Varje individs värdighet bör respekteras – någonting i still med det här säger många grundlagar: ”Mänsklig värdighet är okränkbar”. I demokratiska länder får medborgarna rösta och är därmed politiskt involverade – de hjälper till att avgöra vem som får regera i deras land.
Rösträtten gäller dock bara medborgare, så det är en ”medborgarrätt”. Det finns också rätt till åsiktsfrihet och tryckfrihet – alla ska kunna säga offentligt vad de tycker och medier som tidningar eller redaktioner på internet kan inte få veta vad de får skriva om och hur de presentera vad som har hänt. De grundläggande rättigheterna ger också alla människor frihet att utöva sin tro – oavsett vilken religion de tillhör. Jämställdhet mellan män och kvinnor är också en grundläggande rättighet. Vidare har barn särskilda rättigheter, som FN har fastställt i ”FN-konventionen om barnets rättigheter”.
I många länder – som Nordkorea, Kina eller Iran – har människor mycket färre rättigheter än vi. I stater utan demokrati arresteras, misshandlas och fängslas människor för att de till exempel tänker kritiskt på regeringen, har vissa övertygelser eller bryter mot kulturella och religiösa traditioner.
Vissa människor döms till och med till döden för detta. Många människor i världen måste lida för att de drabbas av stor fattigdom och hunger eller för att det är krig i deras land. Ett blodigt inbördeskrig har pågått i Afrikas Sudan i flera år: I Darfur-regionen förföljs och dödas hela befolkningsgrupper av arabiska kavallerikrigare. I många andra krisområden, som de palestinska områdena, Israel eller Irak, fortsätter oskyldiga människor – inklusive många barn – att dö i blodiga konflikter. Människor dör i terroristattacker och militära aktioner. Rättigheterna för människor i krig är specifikt nedskrivna i ”Genèvekonventionerna”.
Kränkningar av mänskliga rättigheter sker också i demokratiska länder. Särskilt under den tidigare presidenten George W Bushs regering anklagades USA för att upprepade gånger åsidosätta mänskliga rättigheter i ”kampen mot terrorism”. Många krigsfångar greps och förnekades sina vanliga rättigheter.
Det har till och med rapporterats om brutal tortyr av fångar av amerikanska soldater. Ryssland anklagas för att inskränka den grundläggande demokratiska rätten till yttrandefrihet och pressfrihet. Många motståndare till den ryska regeringen blir till och med förföljda och straffade.
I olika europeiska länder pågår också debatter om att begränsa de grundläggande rättigheterna. Till exempel orsakade den så kallade ”avlyssningen” i Tyskland protester: 1998 begränsades människors rätt till privatliv genom ändringar av grundlagen. Det gör att myndigheterna har ett snabbare och enklare sätt att avlyssna misstänktas hem.
Under de senaste åren har det förekommit upprepade debatter om statens inskränkning av personliga friheter – särskilt i samband med kampen mot terrorism. Många människor ser också EU:s säkerhetsåtgärder, som ”nakenskannern”, som används för att screena människor på flygplatser före en flygning, eller det nya ”biometriska passet”, som innehåller ett chip på vilket personuppgifter lagras, som ett stort intrång i personlig frihet och inskränkning av deras grundläggande rättigheter.
Människorättsorganisationer som ”Amnesty International” kampanjer över hela världen för grundläggande rättigheter som frihet, fysisk integritet, likabehandling, respekt och säkerhet och stödjer människor vars rättigheter har kränkts.
