Direktdemokrati är ett politiskt system där individer röstar i politiska frågor direkt istället för genom en förtroendevald.
Det finns inget land som har en direkt demokrati, men Schweiz kommer nära, eftersom det finns system för medborgare att utmana lagar.
En representativ demokrati är ett regeringssystem där medborgare väljer representanter att rösta om lagar på deras vägnar. En direkt demokrati är en där medborgarna själva röstar i varje fråga. Den viktigaste skillnaden mellan de två systemen är vem som röstar om lagar, förtroendevalda eller medborgarna.
Historien om direktdemokrati
Den första direkta demokratin fanns i antikens Grekland. I huvudstaden Aten skulle alla medborgare träffas för att debattera och rösta om dagens frågor. På den tiden var medborgarstatus begränsad till vuxna vita män, men fortfarande var politiskt deltagande öppet för alla som var medborgare. Församlingsmöten var där medborgarna kunde anta lagar och dekret med majoritetsbeslut. Församlingen valde också delvis tjänstemän då kandidaterna valdes ut slumpmässigt genom lotteri.
Direktdemokrati ses som ett potentiellt botemedel mot den representativa demokratins ”ohälsa”. Det används allt mer över hela världen. Forskning om effekterna av direkt demokrati på viktiga indikatorer som socioekonomisk, juridisk och politisk jämlikhet är dock knapphändig och huvudsakligen begränsad till Europa och USA. Det globala perspektivet saknas.
Direktdemokratin är på frammarsch över hela världen. Den lovar att bota en del av den representativa demokratins sjukdomskänsla – eller, i fall av delvis fria demokratier, att ge människor åtminstone ett visst inflytande över politiska beslut.
Med tanke på de problematiska nivåerna av ojämlikhet i många demokratier – oavsett om det gäller socioekonomisk, politisk eller juridisk status – beror nyttan av att införa direkta demokratiska röster helt på om de kan mildra ojämlikheter.
1 Ändå är forskning om effekterna av direkta demokratiska röster. har huvudsakligen begränsats till Schweiz och USA:s stater
2, inklusive den viktiga frågan om deras inverkan på jämställdhet.
Begreppet direkt demokrati används vanligtvis för att hänvisa till tre olika typer av röstning: folkomröstningar, medborgarinitiativ och återkallande. Gemensamt för dessa mekanismer är att de alla lägger mer makt direkt i händerna på väljarna, till skillnad från folkvalda.
Direktdemokrati ses därför ofta som i konflikt med representativ demokrati, där väljarna väljer representanter att fatta beslut på deras vägnar. Däremot, under direkt demokrati, kan väljarna själva fatta beslut om specifika policyer eller frågor. Breda argument förs för och emot direkt demokrati.
