Ordet amnesti är antikgrekiska och betyder ”glömma” eller ”förlåta”. Vad som menas är att straffet för ett brott är suspenderat, så den eller de förövarna kommer obehindrat undan. Särskilt efter inbördeskrig avtalas ofta en amnesti för att vara ett exempel för människors försoning.
Till skillnad från benådningar, det vill säga straffrihet för en enskild gärningsman, är amnesti en rättshandling där hela grupper av förövare frikänns av de juridiska myndigheterna i en stat.
Amnestin gäller vanligtvis inte ”vanliga” brott som stöld eller bedrägeri. Amnestin är starkare än benådningen, för här är även förövarna praktiskt taget befriade från moralisk skuld. Vid amnesti låtsas det som att brotten aldrig har skett. Men varför gör man det egentligen?
Argumentet är ofta att det i förvirrande politiska tider har förekommit brott på alla sidor av konfliktpartierna och det går inte längre att avgöra vem som ska ställas till svars. Så amnesti är inte bara ett uppskjutande av straff, utan ansvaret för ett brott i sig bör ”raderas”.
Tidigare regeringstjänstemän och armén i ett land som har härjats av inbördeskrig använder ofta amnestilagstiftning för att skydda sig från att bli åtalade efter en politisk omorganisation – som hände till exempel i Guatemala eller El Salvador. Vid omorganisation efter inbördeskriget är amnesti ofta ett problem för offren, som ser sina förövare vara ostraffade och ofta förblir i maktpositioner.
Ändå tycks den politiska amnestin ibland vara nödvändig för att över huvud taget göra fred möjlig. Det gör det möjligt för parterna i konflikten att möta varandra och, om möjligt, hitta fredliga lösningar.
Enligt internationell rätt kan särskilt allvarliga politiska brott som ”folkmord” (”folkmord”) och ”brott mot mänskligheten” (inklusive förslavning, utvisning, tortyr eller våldtäkt) inte bara ignoreras av en amnesti. Stater som har undertecknat fördrag om mänskliga rättigheter kan åtalas för en ”oproportionerlig” tillämpning av amnestiprincipen inför ”Internationella brottmålsdomstolen”.
Internationella brottmålsdomstolen är ett permanent rättsligt organ beläget i Haag i Nederländerna. Det grundades 2002 och har sedan dess haft i uppdrag att döma människor som hålls politiskt ansvariga för folkmord och brott mot mänskligheten. Det är dock tveksamt att Internationella brottmålsdomstolen utreder alla fall överhuvudtaget.
Mäktiga stater som USA, Kina och Ryssland vägrar helt och hållet att samarbeta med Internationella brottmålsdomstolen. Diktatorerna i så kallade utvecklingsländer anklagas ofta, medan krigsförbrytelser inom ansvarsområden för mäktiga stater som Storbritannien och USA (till exempel i samband med den militära ockupationen av Irak) inte tas upp. Det finns andra organisationer som ”Amnesty International” som arbetar med globala kränkningar av mänskliga rättigheter.
En viktig text kommer från FN, som antog ”Universal Declaration of Human Rights” 1948. Detta dokument anses vara en viktig grund i diskussionen om mänskliga rättigheter. Där står det bland annat: ”Alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter.”
