Frankrike – resumé

I förra veckan var jag på en rundresa i Frankrike. Min tanke var att löpande lägga ut inlägg på bloggen från resan. Dessvärre var det tekniska problem, inga inlägg kunde läggas upp.

Återkommer med bilder från resan inom kort.

Det var en väldigt bra studieresa. Vi var en grupp på sex personer från Island, Norge, Sverige, Cypern, Malta och Tjeckien. Vi var tre politiker och tre tjänstemän. Resan fokuserade på miljö/energi/klimat.

Under fyra långa dagar hann vi med en stor mängd möten och besök. Vi var på utrikesdepartementet, senaten och på ett vattenreningsverk i Paris. Vi var på en avfallsanläggning och hos regionala förvaltningen i Tours. Vi träffade ledande företag, parlamentsledamöter och f.d. ministrar. Bland mycket annat!

Det är flera vinster för mig med denna resa. Dels lär jag mig mer om Frankrike, vilket inte minst är viktigt inför att Frankrike är EU-ordförande i höst. Vidare har jag lärt känna intressanta och trevliga personer från Frankrike och från fem andra europeiska länder. Därtill har jag lärt mig mer om miljö/klimat/energifrågor.

Intressant är också att reflektera kring/se vad som är lika och olika mellan våra länder. Noterbart är att miljö/klimatdiskussionen är lika het i Sverige som i Frankrike. Målkonflikterna vi brottas med finns där med.

En stor skillnad mellan våra länder ligger dock i synen på biobränslen. Fransoserna vill självklart få en ökande andel biobränslen som en bland flera svar för att klara våra miljöutmaningar. Däremot är det ett land som sedan länge valt diesel som viktigt alternativ till bensinen. Sverige har alltjämt många bensinbilar, en liten men växande dieselandel, och etanol som det huvudsakliga alternativet. Den svenska entusiasmen till etanol finns inte i Frankrike, eller i så värst många andra europeiska länder för den delen. Förvånansvärt ofta möts man av invändningen mot etanol, att jordbruket ska föda folket, punkt!

En annan stor skillnad mellan Sverige och Frankrike ligger i synen på jordbrukspolitik och frihandel. Vi i Sverige står upp för frihandel och vill lämna stora stöd till jordbruket. Frankrike å andra sidan är av motsatt åsikt. Klimatutmaningar tas nu för intäkt för införande av tullar länder emellan. De menar att man bör sätta ett klimatpris på importerade varor, och säger att USA och andra lika länder är de som får betala. Kanske sant, men sant är också att världens fattigaste länder skulle drabbas hårdare. Och handel är avgörande för deras möjligheter att utvecklas, och utveckling är en förutsättning för att de ska kunna ta miljöansvar.

Avslutningsvis ska sägas att Frankrike har en mycket ambitiös agenda inför sitt ordförandeskap i EU. Miljöfrågorna är en av deras priroterade frågor. De hoppas under sitt halvår bidra till globala samtal och diskussioner EU-länderna emellan med målet att kratta manegen inför ett tänkt, kommande ”post-kyoto”-avtal hösten 2009.

Kommentera